Mondo, södermalm sa du?
Locket bör läggas på. Det bör inte visas. Innehållet. Må världen slippa dess stank. Det oundvikliga kommer dock ske. Förr eller senare. Finns inga botemedel. Ingen stopp-knapp.
Gå ur allt man är indragen i. Minimera svedan efter brännskadan. Knäpp. Knäpp. Knäpp. Jag var 14 när jag lärde mig knäppa med fingrarna. Eller med högerhanden. Vänster fungerar fortfarande inte som den ska. Mitt liv i ett nötskal. Sent utvecklade förmågor blandat med invaliditet. Jag trivs med mig själv. Det är världen jag inte trivs med. Och världen verkar inte trivas med mig. Jag är en belastning. Stör mig på människor som skapar sig små bubblor i hopp om skydd mot världen. Dem prickskjuter jag ner. Det roar mig."LÅT DEM VA!!" Nej, det roar mig.
Tänker inte vara en bättre människa än någon annan. Jag är bara dålig på ett annat sätt. Kanske för många, ett mer smärtsamt sätt. Inte riktigt mitt problem. Kom in i mitt liv och svik mig inte, eller kom in i mitt liv och kryp på knä ut. Svart och vitt. Finns ingen gråskala. Det är en blandning av svarta och vita förteelser. En kompromiss.
Folk har slutat bry sig, så varför ska jag. Att bry sig är en sak, men att bry sig på rätt sätt är en annan.
Kommer sluta med det alla befarar. Tomhet. Likgiltighet. Apati. Det är ingen bra kombination, i kombination med mig. Då har man ett monster. Ett monster som får folk att skrika. Tyst Vittne. Nej inte den kassa serien utan orginalet. 70-tals skräckfilm. Snuffinspelning och stumhet i kombination. Det är härligt. Ett offer som inte kan skrika. Vad heter den amerikanska snuff-skräck-filmen? Video 8? Snuff-förteelsen är fashinerande. Ännu mer fashinerande är att den excisterar på riktigt. Vad snuff är? Det vill ni som inte vet veta. Tro mig.
Tacka vet jag fantasi. Den håller förvisso på att gå förlorad då allt bara återanvänds och upprepas.
Funderar på att göra en dokumentärfilm. Om mig själv. Folk skulle kunna ta det för en Mondo-film. Så höga tankar ska ni inte ha. Jag gjorde en musikvideo en gång i tiden. Har bara demo-introt kvar. Kanske borde börja om på nytt. Få nått uträttat.
Mondo. Ganska roligt namn att döpa någonting till. Ligger bl.a. på södermalm i Stockholm. Hade mig en konstutställning där en gång i tiden. Mondo. Jävligt passande namn måste jag säga. Hur kunde det bli så bra?
Gå ur allt man är indragen i. Minimera svedan efter brännskadan. Knäpp. Knäpp. Knäpp. Jag var 14 när jag lärde mig knäppa med fingrarna. Eller med högerhanden. Vänster fungerar fortfarande inte som den ska. Mitt liv i ett nötskal. Sent utvecklade förmågor blandat med invaliditet. Jag trivs med mig själv. Det är världen jag inte trivs med. Och världen verkar inte trivas med mig. Jag är en belastning. Stör mig på människor som skapar sig små bubblor i hopp om skydd mot världen. Dem prickskjuter jag ner. Det roar mig."LÅT DEM VA!!" Nej, det roar mig.
Tänker inte vara en bättre människa än någon annan. Jag är bara dålig på ett annat sätt. Kanske för många, ett mer smärtsamt sätt. Inte riktigt mitt problem. Kom in i mitt liv och svik mig inte, eller kom in i mitt liv och kryp på knä ut. Svart och vitt. Finns ingen gråskala. Det är en blandning av svarta och vita förteelser. En kompromiss.
Folk har slutat bry sig, så varför ska jag. Att bry sig är en sak, men att bry sig på rätt sätt är en annan.
Kommer sluta med det alla befarar. Tomhet. Likgiltighet. Apati. Det är ingen bra kombination, i kombination med mig. Då har man ett monster. Ett monster som får folk att skrika. Tyst Vittne. Nej inte den kassa serien utan orginalet. 70-tals skräckfilm. Snuffinspelning och stumhet i kombination. Det är härligt. Ett offer som inte kan skrika. Vad heter den amerikanska snuff-skräck-filmen? Video 8? Snuff-förteelsen är fashinerande. Ännu mer fashinerande är att den excisterar på riktigt. Vad snuff är? Det vill ni som inte vet veta. Tro mig.
Tacka vet jag fantasi. Den håller förvisso på att gå förlorad då allt bara återanvänds och upprepas.
Funderar på att göra en dokumentärfilm. Om mig själv. Folk skulle kunna ta det för en Mondo-film. Så höga tankar ska ni inte ha. Jag gjorde en musikvideo en gång i tiden. Har bara demo-introt kvar. Kanske borde börja om på nytt. Få nått uträttat.
Mondo. Ganska roligt namn att döpa någonting till. Ligger bl.a. på södermalm i Stockholm. Hade mig en konstutställning där en gång i tiden. Mondo. Jävligt passande namn måste jag säga. Hur kunde det bli så bra?
Kommentarer
Postat av: Anna
Om du anser att du behöver bli ett monster, so fine! bli det! om du tror att du skulle må bättre av det.
Och, nja, varför ska man bry sig när ingen annan gör det? jag gör det hur eller hur för jag skulle aldrig få för mig att bli som dem! nevah! jag är toknaiv, men jag drar alltid nytta av det vid ett senare tillfälle. Så hur dem än gör så slutar det med att det är dem som förlorar.
Jag vill att du ska må bra, jag vill att du ska släppa allt vad bitterhet heter. Men jag kan inte. Bara du. Sen vad du tänkt vet jag inte. Men jag hoppas att det är nåt bra, för din skull!
knäppord..knäpptankar..men det är en början..
Trackback
