Noaks logik
Sunt förnuft. Eller så speciellt sunt kanske det inte är. Logiken i det hela handlar om att man beter sig så som man vill att andra ska bete sig. Jag har tänkt. Sägs att jag har krav. Extremt mycket krav. Jag har inga krav. Jag lever efter filosofin "Varför är det okej för dig om det inte är det för mig?" Ett exempel är det här med dejting och förhållanden. Sa hur jag tyckte att det skulle gå till. Att man håller sig till en i taget. Att jag skulle bli jävligt lack om denne gjorde minsta lilla närmande på någon annan medans vi dejtar. Det var tydligen alltför höga krav. Personen i fråga ville känna sig fri och kunna göra vad denne ville utan att behöva känna nån skuld eller dåligt samvete. Jag ställde frågan; Hur skulle du reagera om du får veta att jag hånglat med någon annan under tiden du och jag dejtat? "Självklart skulle jag bli sur, besviken och förbannad" Jaså, det skulle du? Men att jag ska tycka det är mer okej att du gör det är inte mer än rätt?
Jag har inga krav.
Sunt förnuft kallas det. Det man inte skulle uppskatta eller tycka vara okej om någon annan gjorde mot dig har man själv inte heller rätt till att göra mot denne. Eller rätt och rätt, handlar om sunt förnuft.
Hade en tjej en gång som alltid blev jävligt svartsjuk om jag umgicks med tjejer utan henne. Det roliga var att jag fick inte reagera om hon umgicks med killar/eller tjejer (hon var bisexuell). Ganska mycket dubbelmoral i dagens samhälle.
Krav. Det är en order. Ett ultimatum.
Jag säger "Gör ingenting som du själv inte skulle uppskatta eller gilla om jag gör"
En jäkligt stor skillnad.
Tre stora livsåskådningar jag har är "Använd det sunda förnuftet" "Tänk innan du handlar" och "Lär känna din motståndare innan du går till angrepp"
Första har jag redan gått igenom. Nummer två och tre, men även nummer ett, går hand i hand.
Logiken i att ta reda på konsekvenserna och riskerna med en handling innan man utför det. Kanske inte alla människor som besitter egenskapen och möjligheten till att tänka logiskt. Det handlar om intelligens.
Fick en liten pojk efter mig, efter 10 min bekantskap, som började prata skit om mig och påstå saker om mig. Jag varnade honom indirekt men han fortsatte. Och fortsatte. Händelsen upprepade sig om vart annat. Efter att jag insett att han inte tog åt sig av mina milda tillsägningar så förklarade jag några saker för hans vänner. Sen dess har det varit tyst vad jag vet. Han kanske fortfarande håller på, men att mina vänner drar sig för att berätta om skitsnacket för mig nuförtiden.
Jag kommer knäppa med fingrarna.
Det märkliga i det hela är att alla dessa tre punkter håller alla med om. Men knappt någon lever efter dem. Vilket gör mig jävligt förbannad. Jag är tydligen boven i dramat. Jag är den krävande. Må så hända, men jag säger bara vad jag tycker och tänker och vi båda vet att du håller med mig. Men tydligen eftersom det är jag som är först med att säga det vi båda/alla tycker och tänker så är det jag som är påfrestande. Att jag tänker ett steg längre innan jag handlar och endast handlar efter logiken och det sunda förnuftet. Det gör mig till någon som försöker stänga inne folk. Nej. Allt så ofta säger jag "Gör vad du vill. Jag menar det. Sålänge du vet vad dina handlingar ger för konsekvenser och har för innebörd så hindrar jag dig inte. Hur skulle jag kunna det. Vill du något så gör det. Oavsett vad det är. Om det är värt riskerna så varför tveka?"
Det banala i det hela är att logiken i det hela är så förbannat simpel. Och det är det mest skrämmande av allt. Att folk är så inkapabla till att tänka och lösa en så simpel logisk gåta som detta.
Förr eller senare kommer Noak att återuppstå och bygga en ark utan dess like.
Jag har inga krav.
Sunt förnuft kallas det. Det man inte skulle uppskatta eller tycka vara okej om någon annan gjorde mot dig har man själv inte heller rätt till att göra mot denne. Eller rätt och rätt, handlar om sunt förnuft.
Hade en tjej en gång som alltid blev jävligt svartsjuk om jag umgicks med tjejer utan henne. Det roliga var att jag fick inte reagera om hon umgicks med killar/eller tjejer (hon var bisexuell). Ganska mycket dubbelmoral i dagens samhälle.
Krav. Det är en order. Ett ultimatum.
Jag säger "Gör ingenting som du själv inte skulle uppskatta eller gilla om jag gör"
En jäkligt stor skillnad.
Tre stora livsåskådningar jag har är "Använd det sunda förnuftet" "Tänk innan du handlar" och "Lär känna din motståndare innan du går till angrepp"
Första har jag redan gått igenom. Nummer två och tre, men även nummer ett, går hand i hand.
Logiken i att ta reda på konsekvenserna och riskerna med en handling innan man utför det. Kanske inte alla människor som besitter egenskapen och möjligheten till att tänka logiskt. Det handlar om intelligens.
Fick en liten pojk efter mig, efter 10 min bekantskap, som började prata skit om mig och påstå saker om mig. Jag varnade honom indirekt men han fortsatte. Och fortsatte. Händelsen upprepade sig om vart annat. Efter att jag insett att han inte tog åt sig av mina milda tillsägningar så förklarade jag några saker för hans vänner. Sen dess har det varit tyst vad jag vet. Han kanske fortfarande håller på, men att mina vänner drar sig för att berätta om skitsnacket för mig nuförtiden.
Jag kommer knäppa med fingrarna.
Det märkliga i det hela är att alla dessa tre punkter håller alla med om. Men knappt någon lever efter dem. Vilket gör mig jävligt förbannad. Jag är tydligen boven i dramat. Jag är den krävande. Må så hända, men jag säger bara vad jag tycker och tänker och vi båda vet att du håller med mig. Men tydligen eftersom det är jag som är först med att säga det vi båda/alla tycker och tänker så är det jag som är påfrestande. Att jag tänker ett steg längre innan jag handlar och endast handlar efter logiken och det sunda förnuftet. Det gör mig till någon som försöker stänga inne folk. Nej. Allt så ofta säger jag "Gör vad du vill. Jag menar det. Sålänge du vet vad dina handlingar ger för konsekvenser och har för innebörd så hindrar jag dig inte. Hur skulle jag kunna det. Vill du något så gör det. Oavsett vad det är. Om det är värt riskerna så varför tveka?"
Det banala i det hela är att logiken i det hela är så förbannat simpel. Och det är det mest skrämmande av allt. Att folk är så inkapabla till att tänka och lösa en så simpel logisk gåta som detta.
Förr eller senare kommer Noak att återuppstå och bygga en ark utan dess like.
Kommentarer
Trackback
