Välmående, Hallå!!?
Nya mål i sikte. Trodde jag. Så är man fast på samma jävla punkt som senast. Handikappad och förtryckt. "Vad var det jag sa?" Att allt skiter sig förr eller senare. Det mest negativa i det hela är att målen är för höga. Onåbara i en värld som denna. Allt måste anpassas efter stundande situation. Stundande situation är dessvärre mer komplicerad än väntat. Eller detta är förvisso relativt väntat. Men förhoppningen var någon helt annan. Allt måste bearbetas och modifieras för att skapa en tillvaro som gynnar den situation man för stunden är förpassad till.
Det okända kommer knappast bidra till välmående förteelser. Mestadels ångest och misstänksamhet. Om man ändå kunde få tillbaka tilliten till folk. Men det känns som en omöjlighet. Långt ner utan syre och ljus befinner den sig. Tilliten. Jag är i behov av det.
I så förbannat stort behov av tillit.
Det okända kommer knappast bidra till välmående förteelser. Mestadels ångest och misstänksamhet. Om man ändå kunde få tillbaka tilliten till folk. Men det känns som en omöjlighet. Långt ner utan syre och ljus befinner den sig. Tilliten. Jag är i behov av det.
I så förbannat stort behov av tillit.
Kommentarer
Trackback
