Jag ser FRAMÅT, inte åt sidan.

Å, nej! Han skriver.. Två dagar efter riksdagsvalet. Detta måste ju bara handla om SD beryktade intåg i det moderna Sverige. Varför skulle detta handla om det? Jag röstade inte på dem. Inte mig ni ska fråga ut. Dessutom är min egentliga åsikt långt mer skrämmande än både SD och NSF. Men nog fanken  fanns det inget parti för mig.
Jag är varken höger eller vänster.
Jag ser FRAMÅT, inte åt sidan.

Nu blev det ju lite politik ändå. Svårt att låta bli när allt är politik. En livsåskådning. Ett levnadsätt. En åsikt. En ideologi. Jag är politik. Skulle jag starta ett parti så skulle jag förvisso knappast få många röster. Men jag skulle röra om i grytan.
Jag börjar stänga in mig själv i ett hörn. Jag känner mig själv bli lite väl närgången. Är jag redo för detta? Jo, jag tror det. Men jag släpper inte på tyglarna förrän jag känner tillit och förtroende. När nu detta kan komma att ske. Om så någonsin.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0